Klubben som stod för nybörjarträningarna jag gick på när jag var 5 år och knappt nådde upp till bordskanten, och därmed är min moderklubb är Hassels IF. Det är nog inte många som kan räkna upp fler än min bror, Jimmie, som kommer från denna klubben. Det är dock fler än vi två som satt Hassels IF på Sverigekartan.

Klubben i fråga håller till i Lucksta, samhället jag kommer ifrån. Vet inte hur många som bor i Lucksta men vi snackar inte om något storbefolkat samhälle här. En gymnastiksal där 5 bord ryms är ytan utövarna har att leka, svettas och kämpa på. Trots detta har denna lilla klubb fostrat 3 stycken spelare som kämpat sig upp och spelat i elitserien.

Dessa är Olof Röhlander, som spelade för Falkenbergs BTK 1995. Han var där 5e man men fick spela 8 singelmatcher, dock utan vinst. Olof jobbar nu som mentalstyrketränare och föredragshållare, inspiratör. Han har jobbat med bla örgryte och pingislandslaget och hjälpt dom med den mentala träningen.

Sara Svedin, min moster, är OBESEGRAD i damernas elitserie. Hon spelade för Långshyttan år 2001 och detta facit kan man ju bara buga åt...... Sorry Sara, men måste ju avslöja att du bara spelade en match. Dock - obesegrad i elitserien!

Slutligen är det jag, Hampus Nordberg som just för tillfället är inne på min tredje säsong i elitserien. Fick ju en fin start under mitt första år i SUIF, hade 7-0 i matcher och var givetvis snabb att påpeka för moster Sara att jag var bättre än henne! Tyvärr är jag ju inte fortfarande obesegrad men jag hoppas jag ändå är uppskattad i Söderhamn...

Jag började med pingis när jag var 5 år gammal, mest för att jag ville bli lika grym som min bror. "Riktig" träning men 2-4 övningar på varje pass kan jag inte säga att jag började med förrän jag var ungefär 13 år. Då jag började att åka de ca 4 milen till Söråker och Delta BTK där Urban Jansson höll i träningen, såna resor blev det 1 eller 2 gånger i veckan. Ubbe Jansson blev alltså som en tränare för mig, innan dess var det många år jag var helt utan en tränare. Så större delen av mina 10 år som pingisspelare innan jag flyttade ifrån mitt barndomshem så var jag utan tränare.

Tanken har gått många gånger att man undrar hur bra man hade varit ifall man hade vuxit upp i en klubb som SUIF och tränat betydligt hårdare från yngre ålder med en tränare som hade hjälpt mig med allt ifrån teknik, taktik och fysträning, hade man varit bättre eller sämre? Ingen aning. Hur kan det då komma sig att jag kunde hänga med och även tillhöra Sverigeeliten i min ålder även om mina konkurrenter kom ifrån stora klubbar med meriterade tränare?

Jag anser mig själv vara en ganska duktig taktiker, det tror jag har mycket med att göra att jag under mina unga åldrar fick lära mig själv att tänka taktiskt då jag inte hade någon coach under tävlingarna som tänkte åt mig och sa hur jag skulle spela för att vinna. Enligt mig handlar pingis väldigt mycket om att variera skruv och tempo, och kanske framförallt att kunna alla möjliga skruvar som tillhör sporten bordtennis. Detta lärde jag mig tidigt då mina träningar nästan enbart bestod av matchspel i tidig ålder, då jag märkte hur otroligt viktigt det var med att förstå och utnyttja skruven man kan få på en boll. Jag menar inte att man bara ska spela matcher för att lära sig såna saker, men jag tror att man så fort som möjligt ska lära sig det mesta om skruv och grunder i pingis innan man börjar fokusera på övningar som "fritt mot backhand" och övriga vanliga övningar som alla tränar på.

Sammanfattning
1992-2003 Tränar och spelar med Hassels IF
2000-2003 Tränar 1-2 gånger i veckan med Delta BTK
2003-2006 Går på bordtennisgymnasiet i Köping.
2004-2007 Byter klubb till Stratos Enköping som spelade i Superettan
2006-2007 Första säsongen av heltidsspelande med hjälp av min dåvarande klubb Stratos Enköping
2007-     Flyttar upp till Söderhamn
2009      Spelar SM final med SUIF

Signerat Hampus